2017

Galet att det är första januari idag och ett helt nytt år.
Jag har överlevt – ETT HELT ÅR TILL!
Hela detta 2016 har bara flugit förbi och jag tycker i helhet att det har varit skit rent utsagt!
Det positiva med detta året som var är att jag kommit till en bra arbetsplats med fantastiska kollegor.
Jag har även fått lära känna Sofia – och mycket mer.

Det finns så mycket positivt i mitt liv just nu men också så mycket negativt som har varit och som är väldigt svårt att hantera och bearbeta, förlorade två vänner på väldigt kort tid.
Jag kom till insikt om att de negativa sakerna faktiskt har vägt betydligt tyngre även om det händer så mycket positivt.
Det väger betydligt tyngre fortfarande
Man ska aldrig ta någonting för givet – ALDRIG!

Jag fick iallafall ett bra avslut på 2016 och en bra start på 2017, jag firade med finaste hjärtat – styrka.
Jag bröt ihop lite efter kl 00:00 . varför? – jo för att jag saknar samtalet från Malin.
Det gör ont. Det som gör mest ont är att veta att så många älskar mig.

För det hade varit lättare om man haft en långtidssjukdom och dör än att tvingas att göra det själv.

För likt cancer om man går med sin sjukdom för länge, inte får rätt hjälp i tid är risken väldigt stor att man dör.
Mina två vänner dog i en annan dödlig sjukdom – psykisk sjuk. 

Thess fångade upp mig igår och vi stod länge och kramades och pratade.
Jag kan fortfarande inte lova att jag klarar detta livet – Jag försöker så gott jag kan.

 

Gott nytt år på er!

Vill önska alla mina fina läsare ett gott nytt år och god fortsättning! ?
Var rädda om varandra och hoppas alla får en fortsatt bra nyårsafton.?

Idag likt som många andra nyårsaftons ska vi inte smälla raketer.

Det blir att fira med familjen, hjärtat och hennes dude och Irene.
Stefan och Lina samt Patrick och Hanna kommer också.

Ta hand om varandra.
Idag är de rätt jobbigt för jag kommer inte få något samtal från Malin vid tolv slaget – men får leva med sorgen.

positiva i det negativa

Det finns så mycket positivt i mitt liv just nu men också så mycket negativt som har varit och som är väldigt svårt att hantera och bearbeta.
Jag har kommit till insikt om att de negativa sakerna väger betydligt tyngre just nu även om det händer så mycket positivt.
Jag försöker verkligen vilja detta livet och igår skrev jag på ett anställningsavtal.
Jag kommer jobba 50% vilket är positivt.
För två år sedan så försökte jag ta mitt liv.
För bara några månader sedan skar jag mig själv sista gången.
Det är fortfarande svårt att stå emot, det kan låta galet men att bara ha rakbladen liggandes utan att självskada är ändå på något sätt en trygghet.
För två år sedan sa min dåvarande psykläkaren till mig att jag nog aldrig kommer ha ett riktigt jobb.
Här står jag idag. Jag hade aldrig i min vildaste fantasi trott att jag kunde få något jobb.
Jag har fortfarande en lång väg att vandra, den är krokig, jag måste fortfarande försöka vilja detta livet.
Jag har slutat hoppas men inte slutat kämpa – Än.

Var med hjärtat igår. Hon får verkligen en på bättre tankar, det känns som i hennes närvaro mår jag så bra, hon är det bästa som har hänt mig. 

jag har så mycket jag vill skriva men det försvann från skallen så jag avrundar detta inlägget. Hoppas ni andra mår bra. 

4 månader idag

Det börjar gå mot jul och snart är det nytt år.
Idag är det exakt 4 månader sedan som Malin blev en ängel och det blir allt svårare att ens existera.
Jag kommer inte få det där samtalet på jul där vi säger god jul till varandra.
Jag kommer heller inte få höra Malins röst som säger: Fan Jesse, vi har överlevt ett år till.
Allt gör så jävla ont, och jag är rädd att jag inte kan ta mig ur det svarta hålet denna gången.

Jag vill verkligen inte detta livet längre.
Jag har verkligen försökt vara glad, försökt vilja detta livet.

Var hos kuratorn i tisdags, jag kämpade verkligen för att inte bryta ihop denna gången som jag gjorde på föregående samtal.
Men när man får frågor som egentligen inte är svåra att besvara men som ändå blir som en fara blir jag som paralyserad.
Med det menar jag att jag inte vet om jag vågar svara ärligt på alla frågor, för jag är så rädd för att jag på ett eller annat sätt får LPT.
Frågor som tex:
Har du haft mycket suicidtankar? – det kan jag inte förneka.
Vad är det som gör att du är i livet idag? – jag är inte rädd för att dö, jag är rädd för att misslyckas och bli en grönsak.
Kan du lova att ta hand om dig själv tills vi ses igen i januari? – Jag kan inte lova något som kanske inte går att hålla, så nej.

Jag vet inte riktigt vad som hände där egentligen, jag brukar oftast säga jag vet inte, eller det är möjligt. Men här var jag ärlig och öppen med vad jag känner och tänker. 

10/12 – 2016

Begravningen var i tisdags, den var verkligen fin.
Kan fortfarande inte förstå att hon är borta.
Det börjar bli allt svårare att leva. Försöker verkligen vilja detta livet, men smärtan är väldigt stor. Jag vill egentligen inte dö, jag orkar bara inte leva, just nu existerar jag bara – men jag lever inte. 

En tråkig kväll som denna håller jag på med lektionsplanering. Känns som om att jag inte kommer någon vart fast att jag fått upp en hel del av mina framtida lektioner.

Theralen i tablettform börjar ge en positiv verkan och jag sover bättre än förut.
Hoppas bara på att de håller i sig.

Imorgon väntas jobb, sista veckan innan jag tar semester från reklamjobbet i tre veckor. Under tiden får jag fundera på om jag vill fortsätta eller om jag ska säga upp mig.
Behöver friheten med två dagars vila och att jag kan ha möjligheten att åka iväg någonstans. Har inte varit hos Berry på länge heller. Får hoppas på att det blir snart.

5/12 – 2016

jag har inte haft orken att uppdatera men nu tänkte jag göra en liten iallafall.

Min nya läkare på psyk verkar mer vettig iallafall. Synd att det bara är en hyrläkare.

I lördags åkte jag in till Helsingborg för att möta upp mamma innan vi drog vidare till Väla.
Sen hände det inte så jätte mycket mer egentligen.
Igår jobbade jag sedan lämnade jag mamma på stationen i Helsingborg för att hon skulle hem till Göteborg igen.

Idag vaknade jag kl 10 sedan gick jag ner till arbetsförmedlingen där vi gjorde en ansökan om aktivitetsersättning.
Sedan begav jag mig till jobb och slutade vid 16:15. 

Fick en bild skickad häromdagen och jag låter bilden tala för sig själv.
f-kassan_famlar_i_morkretJag hade jätte mycket att skriva om när jag såg bilden första gången, nu står det bara stilla i huvudet så jag låter bilden tala för sig själv. 

Imorgon blir det begravning för min fina vän. Känns så sjukt jobbigt.

20/11 – 2016

Såg att en youtuber hade gjort vloggar om sin skolios.
I dessa vloggar kommer man att få hänga med henne före, under och efter hennes operation f
ör att få en liten inblick i hur det är att operera sig.

Ni som har följt mig ett tag vet ju att jag är opererad för skolios.
Jag minns detta så väl, hur nervös jag var, hur ont jag hade och hur fint drogad jag var.
Många minnen som väcks där.

Ni som är intresserade hittar vloggarna nedan:

Hoppas ni har haft en trevlig helg, min helg har varit sådär, anledningen till det hittar ni i föregående inlägg.
Idag har jag jobbat i ca tre timmar.
Har noll inspiration till att göra lektionsplaneringar men det kan jag inte skjuta fram hur länge som helst.
En lektion är klar iallafall.
Nu ikväll har jag testat en webbaserad lärplattform, det ska bli intressant att komma igång med det.

Imorgon blir det jobb 08:30 – 12:30 sen blir det att åka till psyk för att träffa en ny läkare.

Ta hand om er så hörs vi när jag gör nästa inlägg.  

jävla samhälle…

Jag kommer bli visstidsanställd på 50% i Januari. Det känns fortfarande bra på jobbet.
Planerar inför mina framtida lektioner som jag ska ha med eleverna.
Förhoppningsvis blir det att jag har min första egna datorlektion på fredag.

Jag har mått väldigt dåligt de senaste och speciellt igår och idag.
För igår fick jag veta att en till vän som var väldigt sjuk psykiskt inte orkade mer.

Två personer som lämnar jorden på det här sättet på kort tid – mitt hjärta blöder.
Vet inte vad jag ska göra längre. Jävla äckelvård rent ut sagt… 

Köpt Therese Lindgrens bok som ljudbok, den är verkligen att rekommendera. 
ibland-mar-jag-inte-sa-braJag orkar tyvärr inte skriva så mycket mer just nu. Hoppas ni mår bra. 

Dagen

Orkar inte skriva om dagen, den gick väl okej osv.
Det negativa är väl att jag nu är så sjukt trött att humöret dippade åt helvete.
Är inte bra på att ta hand om mig själv i såna här situationer, speciellt inte när jag känner mig som ensammast i världen.
Har fått alldeles för mycket tid att tänka idag. Det kanske låter dumt men jag undviker att tänka för mycket på hur jag känner… vet inte hur jag ska förklara.
Jag förtränger det som är jobbigt, samtidigt så sitter det kvar i vem jag är.

Imorgon blir det utbildning 8:30 – 16:00 , lång dag, fööör mycket att ta in, får för lite sömn och redan nu säger jag god natt fast jag vet att jag inte kommer kunna somna på ett långt tag.