jävla samhälle…

Jag kommer bli visstidsanställd på 50% i Januari. Det känns fortfarande bra på jobbet.
Planerar inför mina framtida lektioner som jag ska ha med eleverna.
Förhoppningsvis blir det att jag har min första egna datorlektion på fredag.

Jag har mått väldigt dåligt de senaste och speciellt igår och idag.
För igår fick jag veta att en till vän som var väldigt sjuk psykiskt inte orkade mer.

Två personer som lämnar jorden på det här sättet på kort tid – mitt hjärta blöder.
Vet inte vad jag ska göra längre. Jävla äckelvård rent ut sagt… 

Köpt Therese Lindgrens bok som ljudbok, den är verkligen att rekommendera. 
ibland-mar-jag-inte-sa-braJag orkar tyvärr inte skriva så mycket mer just nu. Hoppas ni mår bra. 

Dagen

Orkar inte skriva om dagen, den gick väl okej osv.
Det negativa är väl att jag nu är så sjukt trött att humöret dippade åt helvete.
Är inte bra på att ta hand om mig själv i såna här situationer, speciellt inte när jag känner mig som ensammast i världen.
Har fått alldeles för mycket tid att tänka idag. Det kanske låter dumt men jag undviker att tänka för mycket på hur jag känner… vet inte hur jag ska förklara.
Jag förtränger det som är jobbigt, samtidigt så sitter det kvar i vem jag är.

Imorgon blir det utbildning 8:30 – 16:00 , lång dag, fööör mycket att ta in, får för lite sömn och redan nu säger jag god natt fast jag vet att jag inte kommer kunna somna på ett långt tag. 

Allt flyter på..

Allt flyter på bra på jobbet, trivs verkligen och den 8de november ska vi prata 50% anställning. Känns bra!

Även fått licenserna för mina program som jag jobbat med rätt mycket de senaste dagarna.
Jag har arbetat med camtasia studio i ca 2 år men nu kände jag att jag ville köpa programmet.

camtasia-och-snagit

Snagit och Camtasia Studio som programmen heter är inte gratis precis.
Det går att testa programmen i 30 dagar.

Snagit är i klass med camtasia studio.

Har haft fullt upp med att göra material till mina framtida lektioner med eleverna och att vara ute i klasserna.
Mycket som jag velat göra räcker inte till känns det som.

Måendet går upp och ner, hade en dipp i torsdagsnatt och på morgonen var jag inte människa alls och piggnade inte heller till under dagen trots massa kaffe och frukost.
Eller ja, de blev min frukost kl 11 för att jag inte kan äta direkt på morgonen.

Jag vet inte riktigt hur jag mår just nu, livet överlag gör mig orolig. Rädd för nästa bakslag, för mina känslor… tankar.

Ungarna har börjat sitt lov och nu får jag se vad veckan har att erbjuda.
Det blir att gå till jobb 8:30 sen är det tandläkaren 15:20.
Känner att bloggen inte ska vara ett stressmoment och har inte haft något att skriva om direkt.
Ska försöka bättra mig men kan inget lova.

Idag har jag jobbat, redigerat och känner att mycket får göras hemma även om man aldrig ska ta med sig jobbet hem. 

Avrundar detta inlägget nu och hoppas på minst 2 timmars sömn inatt. God natt 

En viktig del i mitt pussel

Livet är som sagt som ett stort pussel, vi alla strävar efter samma mål – att bli lyckliga.

Lycka kan innebära en äkta vänskap, familj eller att man får sitt drömjobb.
Alla jagar sin lycka på olika sätt. Som jag nämnde i mitt förra inlägg så kommer aldrig mitt pussel bli fullständig.
En stor pusselbit är borta – föralltid. Jag har en sån stor saknad av Malin…

I fredags så var jag nära på att göra något riktigt dumt.
Jag gick aldrig från tankar till handling.
Istället för att göra allvar av mina tankar så la jag mig bara i sängen. Jag hade en väldigt kraftig ångest.

Jag somnade tillslut och vaknade till runt 23 vilket var väldigt sent.
Det plingar till i mobilen, S har skrivit i fb chatten. 
Detta var precis vad jag behövde.
Att en sån fin människa, verkligen en äkta vän, kan få en att le när man har de svårt.
Det är så guld värt.

Livet går upp och ner för båda oss två, det är tufft men starkast är man väl tillsammans?
Hon har iallafall blivit en viktig del i mitt pussel. Det är hon som är otroligt stark och underbar.
I det här kaoset som vi lever i har vi blivit otroligt viktiga för varandra.

Vi har båda en lång väg att vandra, allt måste funka om vi håller i varandra.
Vi kanske inte kommer dit vi helst vill nå, men tillsammans kan man överleva ändå.
couples-holding-hands

Hänt sen sist.

Det är mycket runt omkring som tar väldigt mycket av min energi.
jag har velat göra ett blogginlägg men tiden har inte funnits och när den väl funnits så har inte orken funnits.

Var i Göteborg från fredag till söndag i förra veckan vilket var helt okej.
Mitt mående de senaste två dagarna har varit skit och i stort sett hela kvällen igår låg jag bara i sängen.
Det är precis såhär tungt de blir när jag inte tar mina stabiliserande.
Men tar dom regelbundet just nu så vet inte riktigt vad det är som ligger bakom denna gången. 

Det har varit en lugn dag idag fast det har funnits mycket att göra.
Jag ser fortfarande jobbet som något positivt, härliga kollegor med fantastiska elever.
Jag älskar mitt jobb som det är nu. Men något saknas – lycka.

Jag har alltid sett livet som ett utmanande spel – DET ÄR ett utmanande spel.

Jag försöker reparera mitt pussel, men en pusselbit kommer ändå alltid fattas.
Livet kan funka, men just nu så existerar jag bara, jag lever inte.
Jag blir bara mer och mer isolerad just nu, stänger inne sånt jag egentligen borde prata om, jag är medveten om det, men förändringen känns så långt bort. Vill inte oroa någon, vill sluta visa mitt dåliga jag. tankar som snurrar “Hur länge fungerar det denna gången” finns där jämt.. Klockan närmar sig 22 och jag ska snart ut med pälsklingarna. 

Jag har funderat länge på vad jag vill göra med min blogg, ett tag hade jag bara lust att stänga ner allt och i nästa stund inte. Får ta och fundera på det ett tag till.. 

 

Ibland älskar jag livet

det tuffa livet valde mig

Ibland älskar jag livet. Ibland. Eller, jag vet inte?
Oftast går hjärnan på högvarv och det blir oftast kaos i skallen.
Jag tänker ofta på allt som varit positivt och vad som är positivt nu, men också allt negativt som varit och allt negativt som är nu.
Ju mer tankarna snurrar så kommer jag väldigt snart till insikt om att de negativa sakerna väger betydligt tyngre.
De har en betydligt starkare påverkan på mitt liv.

I fredags var det inte så jätte svårt att äta, medans precis allt har tagit emot idag.
Nu när allt har gått åt rätt håll och jag verkligen börjat blicka framåt så rasade hela min värld samman när beskedet om Malin kom.
För innan beskedet nådde mig så tänkte jag att “nu är det äntligen min tur och möter jag hinder så ska jag minsann klara det, för har jag tagit mig så här långt så funkar det att ta sig igenom detta också”. Allt som då var så självklart känns som bortblåst. ena stunden så vet jag inte om jag vill detta livet längre.
Medans i nästa stund så ställer jag mig själv frågan om jag vill ge upp det som jag har nu och vad som ska hända framöver.

Varje hinder som i vanliga fall inte ens skulle kännas så jätte jobbigt känns nu högre än Mount Everest…
När man sprungit upp från backen till toppen, så känns det inombords när man äntligen har nått den.
Besvikelse över vad som väntar där, för en önskan inombords är att få komma till en annan värld.

Det är okej att inte vara gjord av stål hela tiden. Det får göra ont!, Det gör ont!
Att förlora någon nära vän som funnits i mörka tider är svårt.
Jag har insett att livet egentligen är jävligt skört.
När beskedet om Malin kom hade jag i tankarna att skita i allt och be om en sjukskrivning.
Thess mamma sa att det var bättre att jobba och det var det också.
Hur trött jag än är eller hur ont det än gör så måste jag kämpa vidare, annars är risken att man till sist blir för sjuk.
Det gör fortfarande otroligt ont, det är fortfarande otroligt tufft, men hade jag inte jobbat så hade det varit svårare att gå vidare i livet. Jag kanske får anställning, det är inte ofta såna chanser kommer.
Hade jag sjukskrivit mig vet jag inte om jag hade kunnat ta mig ut på arbetsmarknaden igen. Jag vill ju ha ett jobb i slutändan.

Jag har verkligen flera fina människor runt mig.
Thess är en av dom, Irene är den andra, Sofia är den tredje. Sofia har jag inte träffat IRL – än.
Får hoppas på att vi kan träffas lite längre fram, förhoppningsvis snart. 

Alla människor har ett ansvar gentemot varandra att kämpa – ett ansvar att aldrig ge upp.
Jag lever inte för att jag vill, jag lever egentligen för att jag måste.
Jag kommer alltid att vara sjuk…
Och jag måste ständigt vara på min vakt efter tecken på att jag är påväg ner igen och stoppa det i tid för att överleva..
försöka ta tag i det som kan bli en livsfara för mig själv.

För jag vet, att jag älskar livet. Ibland. Jag älskar dem omkring mig och de älskar mig. 

24/9 – 2016

Igår valde jag att gå ifrån jobb kl 12 då jag jobbade till kl 15 i torsdags.
Direkt efter jobb åkte jag till Glimåkra. Kom inte hem till Klippan förrän typ halv nio på kvällen. Det var verkligen välbehövligt att få träffa bästa vän igen.

Idag har jag visat en utdelare var han ska dela ut någonstans för de hade han ingen riktig koll på. Ni som följt mig ett tag vet att jag delar ut reklam på söndagar.

Nästa vecka tar jag ledigt ifrån reklamen. Thess kommer inte hem på fredag så då passar jag på att åka iväg till Göteborg. Ikväll har det inte hänt så mycket så jag avrundar detta inlägget.

Trött

LifeSucksSlutade jobba kl 15 idag, har varit fullt upp, jag gillar att ha sådär lagom mycket att göra. 
Man tänker inte på allt annat utan man fokuserar på nuet och vad som behövs göras.

Nätterna har blivit allt jobbigare, får knappt någon sömn och när jag väl får de så är jag uppe efter 2-3 timmar igen. Som inatt vaknade jag till kl 03 och jag la mig kl 00.
Jag ville inte gå upp då så jag låg kvar i sängen och när klockan ringde igen vid 07 så ville jag verkligen inte upp.
Eftersom att jag är på en skola så måste jag ändå hålla humöret uppe med ett glatt leénde.
Jag försöker verkligen och jag lyckas, men inombords är jag fortfarande trasig.
Hela min värld rasade när jag fick veta att Malin inte finns längre.. 

Försöker verkligen sysselsätta mig hela tiden men det är inte lätt alla dagar.
Försökte få tag i min läkare också men hon ringde som vanligt inte tillbaka.
Det var tänkt att jag skulle få en ny läkare, men eftersom att jag varken fått en ny tid till en ny läkare eller har hört vem som blir min nya läkare så vänder man sig till sin läkare som man senast hade kontakt med.
Nu vet jag inte vad jag ska göra riktigt, har ingen medicin kvar och inte haft på två dagar vilket inte är bra för jag känner redan att måendet åker längre och längre ner.
Får försöka göra nya tag imorgon och ringa psyk igen.

 

Spelkväll

Det var fullt upp hela eftermiddagen igår, sen åkte jag till min bror i Tyringe nästan direkt efter jobb och där blev det god mat, och lite spelande så det hände inte så mycket mer.
Satt ute på hans balkong och jag var bara tvungen att ta ett kort asså, nu ser man inte månen så bra på bilden dock.
14407747_10209201391565931_797981481_n


Har kommit på att det är väldigt farligt att kolla på wish. Även om det är väldigt billigt så blir det väldigt mycket i slutändan haha. Har dock inte beställt något därifrån än, men tänker sätta mig ner nu under veckans gång om orken finns.

Gjorde en beställning på en ny hårddisk till laptopen, Har en SSD disk på 250 GB men den är inte tillräcklig för mig, så valde därför att köpa en på 500 GB istället.
Sen har jag en stationär dator som jag ändå ville lägga in en SSD disk i så detta blir perfekt.
Den beställdes från netonnet av den anledningen att jag vill ha garanti om något problem skulle uppstå.

Bildkälla:netonnet

Bildkälla: netonnet

Skulle behöva lägga en beställning på ny medicin också, men eftersom att jag inte tar 100 mg / dygn på min Lamotrigin längre så vill jag inte beställa 100 tabletter som bara är på 50 mg/tabletten.
Nu tänker ni säkert att jag är dum i huvudet som skriver såhär.

Detta är ingen illegal beställning. Jag är helt enkelt för lat för att gå ner till Apoteket, tala om att dom ska göra en beställning av min medicin eftersom att den bara är en beställningsvara för att sedan gå tillbaka till Apoteket och hämta ut den. 
Jag använder mig av Apotea, där jag lägger en order på receptbelagd medicin, betalar och så kommer det hemlevererat som ett paket direkt till dörren.