Demons never really leave

Det är so sad att allt ska vara så tungt hela tiden alltså what is going on med mitt mående egentligen?

Jag har tagit mig upp ur många dippar förut men allt känns så meningslöst och så långt borta. 
Var hos kuratorn i fredags, kan inte beskriva om det gick bra eller dåligt.
Akutpsyk är inget alternativ.
Det kostar mer än vad de smakar och sen vet jag inte vad det skulle göra för skillnad.

Får se hur allt går.
Jag vill kunna se världen ur ett annat perspektiv – abstrakt istället för helt svart.

honestly am SO FRKN sick of being såhär destruktiv.
i can’t deal detta. 

Jag vet inte ens varför jag skriver såhär knas men men – maybe bcuz jag kan haha

Det svajar så jävla mycket i min själ just nu och om någon skulle veta allt som cirkulerar i mitt huvud så skulle dom bli skrämda för att my head is a very dark place ATM.

Det känns typ som om att demons never really leave, dom ba chillar och väntar på rätt tillfälle.

Skönt att man börjar 10:30 imorgon iallafall. 

Hoppas ni andra mår bra

2 thoughts on “Demons never really leave

  1. Fina Jesse, du är så otroligt stark och värdefull ska du veta! Massa styrkekramar till dig <3

  2. Jag finns om du behöver prata. Bara att skicka iväg ett pm <3

Lämna gärna en kommentar innan du går :)